Får det lov att vara en gräshoppa? En fullt legitim fråga vid middagsbordet inom en väldigt snar framtid verkar det som. Proteinrika, näringstäta och dessutom med ett väldigt lågt avtryck på klimat och miljö - insekter kan komma att bli viktiga livsmedel för oss.

Att hitta hållbara sätt att producera mat för både vår egen och planetens hälsa är en global fråga av hög prioritet. I arbetet att ställa om till en mer hållbar livsmedelsproduktion och -konsumtion så har bland annat intresset för alternativa proteinkällor ökat - det så kallade proteinskiftet. Nu lyfter man alltmer fram insekter som framtidens mat på grund av deras fördelaktiga näringssammansättning.

Näringssammansättning

Bland annat innehåller de små krypen fullvärdigt och högkvalitativt protein (lika bra som i kött, fisk eller mjölk), en bra fettsammansättning, vitaminer och mineraler. Till skillnad från rött kött, kyckling och fisk innehåller insekter även kostfibrer, främst kitin. Den exakta näringssammansättningen varierar mellan olika insekter (precis som mellan olika djurarter vi är mer vana att ha på tallriken) och påverkas dessutom av tillagningsmetod. Som exempel visar livsmedelsanalyser att kokning minskar biotillgängligheten av både zink och järn i gräshoppor och skalbaggar. En annan faktor som påverkar näringsinnehållet är huruvida samtliga delar av insekten äts upp, eller om vissa mindre (till synes) aptitliga delar tas bort.

Proteininnehållet i insekter är högt och fullvärdigt - men kan variera mellan insekter beroende på vilket foder de fötts upp på. Till exempel har man sett att insektsarter som fötts upp på kli hade ett dubbelt så högt proteininnehåll jämfört med de av samma art som fötts upp på majs. Även fettsyresammansättningen kan variera beroende på fodret. Vidare visar studier generellt att vuxna insekter samt insekter där vingar och ben avlägsnats har ett högre proteininnehåll än yngre insekter respektive insekter med vingar och ben kvar.

Vad gäller vitamin- och mineralinnehåll så är variationerna stora mellan olika arter, men generellt sett så är insekter rika på B-vitaminerna riboflavin, pantotensyra, biotin och folat. De är fattiga på mineralerna kalcium, kalium och natrium, men däremot generellt rika på magnesium, fosfor, zink, mangan, koppar och selen.

Järninnehållet i många insekter är högre än nötkött, fläskkött och kyckling - däremot vet vi i dagsläget för lite om biotillgängligheten (hur lätt vi kan ta upp det i kroppen).

*Andelen omega-6 och omega-3-fettsyror av totalt fettinnehåll hos olika insekter och jämförelselivsmedel.*
*Källa: Livsmedelsverkets rapport (se referenser).*

*Innehåll av protein, fett, kostfibrer och energi i olika jämförelselivsmedel (torrvikt).*
*Källa: Livsmedelsverkets rapport (se referenser).*

Kulturkrock

Skulle du kunna tänka dig att äta insekter som en del av din kost? Många skulle kanske rynka på näsan och tycka att det är helt otänkbart. Framförallt om det innebär att äta hela skalbaggar, maskar eller gräshoppor. Men nermalda till mjöl där de ingår som en osynlig ingrediens i ett bakat bröd, en pasta eller i en matig gratäng kanske hade känts mer överkomligt? Arbetet forskarna har framför sig nu handlar delvis om att ändra attityder.

I många delar av världen har insekter sedan länge ingått som en del av kosten - och då äts de ofta hela efter att ha fångats vilt. Det intresse som växer fram nu handlar om att anpassa dem till en allmänt accepterad kost genom insektsuppfödning och bearbetning till livsmedel som vi kan äta och njuta av utan att rynka på näsan.

Säkerhetsfråga

Livsmedel ska inte bara vara gott utan även säkert för oss att äta. Alla livsmedel vi har är noggrant kontrollerade och godkända som säkra livsmedel av EFSA (den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet). Processerna med att godkänna insekter som livsmedel går långsamt fram, delvis på grund av risker med allergier och korsreaktioner - detta menar EFSA är den största risken med insekter som livsmedel. Mjölmask och syrsor är exempel på insekter som kan ge korsallergiska reaktioner hos personer med allergi mot skaldjur (förekommer hos 0,2-0,3% av den svenska befolkningen) eller dammkvalster (insekter, kvalster och kräftdjur tillhör samma djurgrupp; stammen Arthropoda, och innehåller liknande proteiner). Symtomen vid insektsallergi och skaldjursallergi liknar varandra och kan vara allvarliga.

Insekters påverkan på miljön

En annan aspekt som ännu inte går att uttala sig helt säkert om är den samlade klimat- och miljöpåverkan eller vilka risker en industrialiserad insektsuppfödning kan föra med sig. Eftersom vi inte är där (än) med en storskalig insektsuppfödning går det helt enkelt inte att uttala sig till 100% vad detta skulle föra med sig på sikt. Men jämför vi med den jämförelsevis vedertagna köttindustrin och dess klimatpåverkan så vinner ändå insekterna med sitt (förmodade) minimala klimatavtryck.

Att insekter är mer miljösmart som livsmedel än andra djur beror till stor del på att de har en högre så kallad fodereffektivitet - de är effektivare på att omvandla foder till kött (kg foder per kg levande vikt). Insekter kräver mindre mark, mindre mängd vatten och mindre mängd foder jämfört med djur vi vanligtvis äter idag. De är effektiva på att hushålla med energin och kräver således inte lika mycket kalorier för att hålla kroppstemperaturen, samtidigt som de växer snabbt. Detta innebär med andra ord att de inte behöver lika mycket mat för att växa till sig och bli tillräcklig mat åt oss. Dessutom är en betydligt större andel av insektskroppen ätbar - hela 80% - jämfört med många andra djur som vi äter idag.

*Mark, foder och vatten som behövs för att producera 1 kg levande djur.*
*Källa: Livsmedelsverkets rapport (se referenser).*

Tre nya arter klara för tallriken

De tre nya arter som nyligen godkändes som livsmedel av EFSA är mjölmask, syrsor och gräshoppor, och fler förväntas bli utredda för att slutligen på hamna på tallriken. För de som jobbar med uppfödning och insektsförädling väntar nu en tid av produktutveckling och lansering av nya produkter på marknaden. Dricka, soppa, bröd eller snacks - hur vill du ha din insekt?

“Det du inte vet har du inte ont av”

Visste du att du omedvetet får i dig ungefär något/några kg insekter varje år? Vi är alla ofrivilliga insektsätare bland annat genom vår konsumtion av grönsaker, frukt, bröd och spannmål då dessa livsmedel ibland bär med sig spår av insekter från skörd. Huruvida detta ställer dig mer eller mindre tveksam till att äta djur med sex ben är en annan fråga.

Med vänlig hälsning,

Nina Holmberg Skoglund

PS. I utbildningen går vi bland annat igenom Foodtech - där teknik och innovation möter matindustrin.

Källor:

Livsmedelsverket - Nutritionella och miljömässiga aspekter av ätbara insekter som nya livsmedel för Sverige

Dags för insekter på tallriken!

Mer om IntensiveKost

Vi har 4,9/5 stjärnor på Trustpilot!