Matavfall och scrappy-cooking
Enligt Naturvårdsverket står hushållen för ca 75% av all mat som slängs. Nästan 100 kilo mat slängs per år och per person varav ca 20 kilo är fullt ätbar mat. Eftersom hushållen består av du, din granne och jag kan vi göra något redan idag. Du behöver med andra ord inte vänta på att någon annan ändrar på regler eller bestämmer åt dig.
Att minska matavfallet (all mat som slängs, både matsvinn och sånt som blivit gammalt eller inte går att äta) i ditt hem är inte bara bra för miljön, det kan också hjälpa dig att spara pengar. Idag kommer vi även introducera er till ”scrappy-cooking”, ett relativt nytt begrepp men egentligen inget nytt koncept i sig.
Scrappy-cooking, även känd som "root-to-stem" eller "nose-to-tail" cooking, är ett koncept som innebär att man använder alla delar av en växt eller ett djur, snarare än bara de mest vanliga delarna, för att minska på matavfallet. Jag minns när jag var liten att mormor inte slängde något, det mesta användes, återanvändes i nya rätter och det som vanligtvis slängs som skal och ben blev buljong.
Här kommer några tips för att minska på matavfallet och nyttja så mycket som möjligt av dina råvaror:
Planera dina måltider: Innan du handlar mat, planera ut dina måltider för veckan och gör en inköpslista. Om inte för hela veckan så duger några dagar åt gången. Planering kan hjälpa dig undvika onödiga köp samtidigt som du faktiskt använder upp det du köpt i dina planerade måltider.
Använd frysen: Fryst frukt och grönt är lika näringsrika som färska, och de håller mycket längre. Avokado, broccoli, spenat, citron, banan, bär, frukt och ja i princip all grönt är super att skära ner i mindre kuber och frysa in. Gärna frysa i mindre portioner så kan man lätt ha ner det i en smoothie eller direkt ner i soppan/grytan. Att ha frysta frukter och grönsaker i smoothien gör den krämig och mindre vattnig än om du skulle ha i massa is-kuber. Du kan också frysa rester, bröd och annan mat som du inte kommer att kunna använda innan de blir dåliga. Kastar du alltid halva kannan bryggkaffe? Gör inte det! Frys ner i isformar och njut av iskaffe en varm sommardag. Tips är att följa To Good To Go i deras sociala medier, där får du massa bra tips!
Scrappy-cooking: Här tar man alltså tillvara på hela råvaran. Jag blev nyligen intervjuad i ämnet och då pratade vi bland annat om typiska saker vi slänger som är både goda och näringsrika. Jag lägger ut artikeln när den är publicerad!
- Skal är underskattat, det kan åka ner i buljongen men mycket funkar att ugnsrosta. Tex potatisskal, morotsskal och blomkålsbladen, dessa blir supergoda ugnsrostade med lite olja, salt och peppar. Se bara till att tvätta grönsakerna och rotsakerna ordentligt innan du skalar istället för att skölja skalen i efterhand, så håller de sig finare då skalen enkelt går sönder.
- Istället för att kasta grönsaksrester som morotsblast eller lökskal, hitta sätt att använda dem i matlagningen. Till exempel kan morotsblasten användas för att göra pesto, och lökskal kan användas för att göra en smakrik buljong.
- Lär dig om olika köttstycken. Istället för att bara köpa de mest populära köttbitarna, som kycklingbröst eller biffar, lär dig om de olika köttstyckena som finns tillgängliga och hur man använder dem i olika rätter. Detta kan hjälpa dig att använda mer av djuret och på så vis minska matavfall. Är du osäker på hur du kan använda andra köttstycken kan du alltid prata med en slaktare eller personalen bakom köttdisken.
- Räkskal, fiskben, djurben osv. blir god buljong. Medan kycklingskinn kan friteras till knapriga chips. Alla delar kan på så vis användas istället för att slängas.Var kreativ med rester: Istället för att slänga rester, försök komma på nya och kreativa sätt att använda dem. Till exempel, om du har kvar tillagad kyckling, kan du använda det för att göra kyckling-sallad, paj eller en kyckling-wok. Ris dagen efter kan bli en supergod fried rice eller en italiensk arancini. Kokt potatis kan du göra till smashad potatis dagen efter. Har du testat smashad potatis? Det är så gott!
Förvara maten rätt: Rätt förvaring kan hjälpa till att hålla maten fräsch längre. Det är oftast kallare längre ner i kylen, så ett tips är att inte förvara sådant som är känsligt för låga temperaturer som späda sallader, färska örter osv. långt nere. Dessa kan du ha högre upp i kylen, då håller de längre medan tillagad mat och animaliska produkter tål lägre temperaturer.
Hygien: Denna är viktig! Visst finns det goda bakterier som tex mjölksyrebakterier i fermentering (typ surkål) vars syfte bland annat är att förlänga livslängden på det du fermentera men det finns även bakterier som vi inte vill ha i maten. De bakterier som inte hör hemma i maten bidrar till kortare livslängd (matens livslängd!) och mer matavfall i onödan. Med god hygien (och rätt förvaring) kan vi förlänga hållbarheten på maten. Det du kan tänka på här är att inte låta maten stå ute för länge då risken för bakterietillväxt ökar i rumstemperatur, peta inte i maten med händerna (om du inte äter upp allt!), ha god handhygien, smaka inte av maten med skeden och sen använde du skeden igen i kastrullen, förvara maten ordentligt i kylen dvs. förslut förpackningar och matlådor ordentligt för att minska risken för kontaminering.
Håll reda på bäst före-datum: För att säkerställa att du använder maten innan den blir dålig, håll reda på bäst före-datumen för det du har i ditt skafferi, kylskåp och frys. Är du osäker på när du öppnade paketet? Ibland kan det stå ”öppnat förpackning håller i 4 dagar” men ha ett utgångsdatum längre fram då kan du skriva (tex med tuschpenna) det datum du öppnade på paketet så har du bättre koll. Mycket går att äta även efter bäst före datumet passerat, är du osäker kan du lukta, titta och smaka! Kastar du ofta mat som du gått ut i datum? Se till att placera maten med tidigast utgångsdatum längst fram i kylen, så du tar av det först.
Minska portionerna: En annan metod för att minska på matsvinn är att se till att du lagar rätt mängd mat. Justera recepten efter de portionsstorlekar som passar dig.
Genom att följa dessa tips och råd kan du hjälpa till att minska på matavfallet i ditt hem och göra det mesta av maten du har. Kort sagt, förbättra ditt matinköp, planera dina måltider, var kreativ med rester, förvara maten på rätt sätt, håll koll på bäst före-datum, kompostera och anpassa portionerna. På så sätt kan du minska mängden mat som slängs i ditt hem och samtidigt spara pengar och hjälpa miljön. Win-win tycker jag!
Hoppas du anammar mer av scrappy-cooking i ditt hem!
Mvh,
Maria Michael
Ps. På IntensiveKost pratar vi om matsvinn hur vi kan implementera konceptet scrappy-cooking i hemmet.
