FoodTech 2023 - vilka trender kommer vi se?
Hur ser trenderna ut inom hälsa och FoodTech under 2023?
Trots ett skärpt ekonomiskt läge finns det ändå företag som kommer växa och nya som kommer födas under 2023. För er som följt oss ett tag vet att jag även har en fot i FoodTech-och livsmedelsbranschen där jag får träffa nya spännande företag men även coacha befintliga företag.
Vi får börja med en kort tillbakablick. Under 2022 såg vi en ökning i det växtbaserade sortimentet i hyllorna, det har nog ingen missat! Vi såg även 3D-printat ”kött” hamna på restauranger ( tex. på CouChou) och även animaliska livsmedel med en minskat miljöpåverkan. Ett exempel på det sistnämnda är köttfärs från kor som rapar och fiser mindre (mindre metangaser) pga ett algbaserat foder man matat kossorna med, LOOM heter färsen och finns att köpa i utvalda matbutiker.
Under 2022 såg vi även ett ökat fokus på att använda teknik för att göra det enklare för människor att få tillgång till livsmedel och information. Typiska sådana är mobilappar för att beställa mat och appar med förbättrad teknik för att spåra näringsinformation. Blodsockermätare blev också populärt under 2022, som vanligtvis används för att mäta blodsockernivåerna hos diabetiker började säljas till gemene man som ett sätt att hålla koll på blodsockret. Det var en kort recap, nu fokuserar vi på 2023!
För en del företag kommer fokus vara att utvecklas och förbättras, men vi kan även se en del nyheter under året. Här är några av de mest spännande FoodTech-trenderna att hålla koll på under det kommande året:
Ännu fler växtbaserade köttalternativ: Efterfrågan på växtbaserade köttalternativ ökar, och många företag arbetar på att utveckla nya och förbättrade versioner av dessa produkter. Fermentering av baljväxter som i sin tur används i framställningen av köttsubstitut är något vi kommer se mer utav, ett sådant företag är Foodiq, som tagit fram Fabea+, som är ett protein gjort på fermenterade favabönor. Proteinet är neutral i smaken och går att använda till att skapa flertalet olika produkter, tex köttsubstitut, i bakning, dryck eller pasta. Något att ha lit extra koll på är mykoprotein, som är en typ av protein som produceras med hjälp av en specifik typ av svamp. Det används ofta som ett köttalternativ och kan hittas i en olika växtbaserade produkter, såsom vegetariska burgare, korvar och färs. Quorn är ett av de företag som använder mykoprotein men även nya spännande företag är på gång! Förvänta dig att se en mängd olika växtbaserade köttalternativ på marknaden, gjorda av ingredienser som bönor, spannmål och nötter.
Labbodlat kött: Även känt som kultiverat kött eller in vitro-kött, labbodlat kött produceras genom att använda celler (muskelceller) från djur i en laboratoriemiljö. Denna teknik har potential att betydligt minska den miljöpåverkan som köttproduktion vanligtvis har. Labbodlat kött är fortfarande i tidig utvecklingsfas och finns inte ännu att köpa i Europa och Sverige. Singapore är först ut som fått sälja labbodlat kött (kycklingkött). Det dröjer nog några år till innan vi ser dem i hyllorna hos oss.
Precision fermentation (precisionsjäsning): Det är inte exakt samma sak som traditionell fermentering, utan innebär att man använder mikroorganismer för att producera olika växtbaserade ingredienser, såsom proteiner, smaker och dofter i en kontrollerad miljö (laboratorium). En av de viktigaste fördelarna med precision fermentation är att man kan med hjälp av fermentering producera växtbaserade ingredienser som är bioidentiska med sina animaliska motsvarigheter. Det betyder att veganska livsmedel kan ha samma smak, textur och näringsvärde som sina icke-veganska motsvarigheter. Ett exempel på det är företaget Impossible Foods, detta företag använder precision fermentation för att producera heme, en växtbaserad ingrediens som ger deras köttalternativ en köttsmak. Precision fermentation har potential att revolutionera hur vi producerar veganska livsmedel och ingredienser.
Minskat matsvinn: Denna del jobbar vi aktivt med årligen då vi har som mål att halvera matsvinn till hälften i hela livsmedelskedjan, inklusive hushållen, per person och per år till 2030 (Agenda 2030). Med den ökande medvetenheten om miljöpåverkan från matavfall arbetar många företag, restauranger och matvarubutiker med innovativa lösningar för att minska avfall och öka effektiviteten i hela livsmedelskedjan. En del företag jobbar med att ta hand om matsvinn och skapar nya produkter (glass av övermogen banan eller öl av gammalt bröd) som kan säljas medan andra jobbar med vertikal odling för att spara på våra resurser samtidigt som vi odlar mat. Det finns plattformar, både appar och hemsidor, där vi kan köpa mat som är nära utgångsdatumet eller gått ut i datum men går att äta till en billigare peng. win-win tycker jag! Kockar blir allt mer måna om att använda hela råvaran och minska på matavfall och svinn, det blir mer tydligt på menyn och det budskap branschen sprider i sociala kanaler.
”Personlig näring” eller precision nutrition eller personalized nutrition: Området kring personligt och individanpassade kost-och livsstilsråd växer, med företag som utvecklar produkter och tekniker anpassade efter individuella kostbehov och preferenser. Företagen erbjuder personligt anpassade produkter eller tjänster som hjälper individer att optimera sitt kostintag och förbättra sin hälsa och välbefinnande. Exempel på det är företag som ger personligt anpassade kostråd baserat på blodanalys. Ett annat exempel är företag som jobbar digitalt där man analyserar en individs kostintag och ger rekommendationer för att optimera näringsintaget. Det finns ytterligare möjligheter för företagen att växa i det digitala segmentet, med AI (AI=artificiell intelligens). Företag som implementerar AI och maskininlärning för att bygga och stärka den befintliga datan kan få en rejäl fart.
Ökad medvetenhet: Inte en FoodTech trend men viktigt att lyfta upp! Vi blir allt mer medvetna om vad vi köper och stoppar i oss idag. Samtidigt finns många som höjer rösten för att slå hål på kostmyter och osanningar samt överdrifter om maten vi äter. Sociala medier har blivit den plattform man kan använda för att lyfta sådan information. Detta är på både gott och ont då sociala medier inte alltid har ett vetenskapligt filter. Du kan i princip skriva det du vill och sprida felaktig information, vilket vi även sett ske en del. Här tycker jag vi blivit bättre på att syna och lyfta påståenden om mat som inte stämmer och hoppas på ett 2023 med fler av oss som slår hål på myter och osanningar.
Vi får se om insektsprotein tar större plats under 2023, om svenska folket är redo. Det finns ett svenskt bolag som kan komma att synas i butikshyllorna snart (får inte säga vilket men håll utkik!).
Sammanfattningsvis blir 2023 ett spännande år för FoodTech-industrin, med en mängd olika innovativa produkter och tekniker som väntas dyka upp på marknaden.
Vad tror du vi kommer se under 2023?
Mvh,
Maria Michael
Ps. På IntensiveKost har vi en föreläsning i ämnet FoodTech och matsvinn där vi djupdyker i flertalet av punkterna ovan!
